Träning

Boxern är en brukshund som mår bra av att få arbeta. Den behöver både fysisk och mental stimulans.

Boxervalpar och unghundar vars skelett fortfarande växer ska inte motioneras hårt, eftersom det kan orsaka skador. Det handlar inte bara om akuta skador, utan om skador som ger symptom först senare i boxerns liv och då kan vara permanenta och svåra att behandla. Förutom hård motion bör man vara avhållsam med andra saker som kan stressa det växande skelettet, till exempel hopp, fysisk lek på hårda underlag och överdrivet mycket promenerande upp och nedför trapport.

Att två unga boxrar hoppas och studsar en del när de leker med varandra ute på den mjuka gräsmattan är sällan ett problem, eftersom de själva väljer hur de ska röra sig. Det är en annan sak när en hund gör saker för att göra sin tränare till viljes, eftersom vi människor lätt kan få den hängivna boxern att hoppa, upprepa samma moment om och om igen, springa länge på hård asfalt, och så vidare trots att den inte skulle göra det spontant.

När boxern vuxit färdig kan man gradvis trappa upp motionen, både vad gäller intensitet och långvarighet. En vuxen boxer i god kondition är en perfekt partner för den som gillar att springa, jogga, fjällvandra, åka längdskidor, med mera.

Är boxern svår att träna?

Boxern härstammar från hundar som jagade farliga byten som björn och vildsvin tillsammans med människan. Ur ett biologiskt perspektiv var det inte alls särskilt länge sedan boxerns förfäder jagade dessa kraftfulla byten i de europeiska skogarna, så den där boxern som ligger och sover i tevesoffan hemma i din lägenhet har fortfarande gener i sig som finslipades av de som avlade fram jakthundar i detta syfte.

Detta bör man ta hänsyn till när man lägger upp träningen för en boxer. Boxerns förfäder sökte upp bytet och såg till att hålla det kvar på en plats i skogen tills människorna hann i fatt och kunde döda det. Detta arbetssätt krävde självständiga jakthundar som kunde tänka på egen hand och fatta snabba beslut, samtidigt som de samarbetade med människorna.

När boxrar beskrivs som ointelligenta och svåra att träna handlar det vanligen om att människan inte tar hänsyn till hur boxern präglats av sitt ursprung. Boxern behöver en tränare som visar hunden vilka arbetsuppgifter den förväntas utföra och hur den ska kanalisera all sin energi och intelligens, snarare än en tränare som bara säger åt hunden vad den inte får göra och begränsar motionen till monotona promenader runt kvarteret som aldrig ger boxern någon utmaning vare sig fysiskt eller mentalt.

Precis som andra hundar brukar boxern svara mycket bra på positiv inlärning som bygger på beröm och belöningar, snarare än negativ inlärning som bygger på bestraffningar.

Redan under första världskriget användes boxern som bland annat budbärare, räddningshund, attackhund och vakthund. Efter kriget började den tyska polisen använda den i sitt arbete, framförallt som skyddshund. Nu för tiden används boxern inte bara av polisen och i det militära, utan är också en hundras som med fördel kan utbildas till servicehund. Det finns också gott om boxrar som excellerar inom grenar som agility och skogsagility. För att kunna bli utställningschampion i Sverige måste boxern ha meriter från bruksprov, tjänstehundscertifikat eller ha godkänt draghundsprov.