Boxer

En fantastisk hundras

Kategori: Uncategorized

Spondylos

Vid spondylos drabbas hunden av pålagringar i ryggen, vanligen under och mellan kotorna i ryggen. En eller flera kotor kan påverkas. Om spondylosen sitter mellan sista ländkotan och första sakralkotan kallas det L7/S1 syndromet.

Hos hundrasen boxer är spondylos ett av de vanligaste ryggproblemen.

Symptom

Pålagringarna kan öka trycket på ryggmärgen vilket leder till rörelsestörningar, oftast i bakbenen.

Hunden kan börja röra sig annorlunda än tidigare, och den kan undvika att göra vissa rörelser som den brukade göra förr – till exempel hoppa upp i soffan eller hoppa in i bilen.

Vissa hundar får så ont att de inte längre vill bli klappade på ryggen.

Boxern kan undvika lekar den tyckt om tidigare. Istället för att glatt rusa fram till favoritkompisen och börja leka som vanligt kan den sjuka hundan dra sig undan och signalera att den inte vill leka.

En boxer som har ont kan bli mer aggressiv än tidigare, både mot människor, hundar och andra varelser. Hunden kan till exempel börja agera aggressivt för att andra hundar ska hålla sig borta, eftersom den är rädd för att en hund ska stöta till den och komma åt ryggen.

Spondylos brukar utvecklas långsamt vilket kan göra symptomen svåra att upptäcka. Man kanske tänker att hunden helt enkelt börjar bli äldre och mindre intresserad av vilda lekar, att den föredrar att ligga i sin korg istället för i soffan, och så vidare.

Diagnos

Veterinären kommer att behöva röntga hundens ryggrad för att kunna se vilket problem det rör sig om. Vid spondylos kan man på röntgenbilderna se små benbitar (som små spetsar) som växer nedåt under ryggraden.

Behandling

  • Det finns inte någon bot för spondylos, men veterinären kan lindra symptomen genom att skriva ut smärtstillande medicin åt din boxer. Vissa hundar mår också bättre om de får antiinflammatorisk medicin.
  • Simning och vattenlöpband kan vara bra för att låta hunden hålla igång utan att rörelserna gör ont.
  • Vissa hundar upplever smärtlindring när de får bära värmetäcke på ryggen.
  • Vissa hundar med spondylos mår bra av att få massage. Det är viktigt att vara inkännande och uppmärksam på hur hunden reagerar, eftersom vissa hundar helst inte vill att någon rör vid den smärtande ryggen. I vissa fall kan massagebehandling varsamt introduceras efter att hunden påbörjat behandling med smärtstillande medicin.

Det brukar blir bättre av sig självt

Pålagringarna mellan eller under ryggkotorna brukar så småningom sluta vara spetsiga och istället växa ihop till benbryggor. Då slutar de trycka på ryggmärgen och i det flesta fall försvinner smärtan.

Kan jag förebygga spondylos?

Det finns tyvärr inte någon känd metod för att förebygga spondylos. Som alltid bör man se till att hålla sin boxer välmusklad och i bra kondition, eftersom det gör det enklare för den hantera eventuella hälsoproblem – inklusive spondylos och liknande skelett- och muskelåkommor.

Det är bra att ha som vana att regelbundet känna igenom ryggen på sin boxer för att upptäcka spondylos på ett tidigt stadium, så att man vet vad det rör sig om och kan lägga upp en plan tillsammans med veterinären. Placera tumme och pekfinger på var sida om hundens ryggrad, strax under öronen. Drag sedan med fingrarna längs ryggraden, i riktning mot svansen. Var uppmärksam på hur hunden reagerar, verkar någon viss del av ryggen ge obehag för hunden när du drar med fingrarna där?

Intressanta fakta om boxerhundar

Brandy med den långa tungan

En boxerhund född 1995 skrevs in i Guinness Rekordbok tack vare sin enormt långa tunga. Boxern hette Brandy och ägdes av John Scheid i St Clair Shores, Michigan, USA. Brandys tunga var 17 tum lång vilket motsvarar drygt 43 centimeter.

Hundvärldens Peter Pan

Boxern brukar kallas för hundvärldens Peter Pan, eftersom den behåller baransinnet genom hela livet. Det är mycket vanligt att en boxer är valpigt lekfull och energirik under hela sitt liv. Man brukar räkna med att en boxer inte är vuxen mentalt förrän den är 3 år gammal, och även efter den åldern bibehåller den många valpiga drag.

Cirkusboxrar

Förr i tiden var det vanligt att boxrar uppträdde på cirkus. De är lättlärda, har mycket energi och brukar älska att uppträda inför publik. Även i vanlig hemmamiljö är det många boxerägare som vittnar om att deras boxer älskar att visa upp olika trick och få uppmärksamhet för sina konster. Boxrar brukar också reagera väldigt positivt om de lyckas få människor att skratta åt de olika små påhitten. Ibland kallas de för clownhundar.

Första boxerklubben

Den allra första boxerklubben var Deutsche Boxer Club som grundades av Friedrich Robert, Elard Konig och R. Hopner år 1896. År 1902 skrev klubben ned sin rasstandard, och denna standard är fortfarande bruk med endast några mindre förändringar.

Boxrar i Sverige

Boxern är inte längre en lika vanligt förekommande hundras i Sverige som den brukade vara. Statistik för år 2016 visar att det fanns 4 897 boxrar registrerade i Jordbruksverkets hundregister. Detta kan jämföras med 29 504 schäfrar. 27 416 labrador retrievers, 23 813 golden retrievers, 22 474 jack russell terriers och 16 254 jämthundar. Dessutom innehöll registreret 236 716 blandrashundar och 16 590 hundar där ingen ras angivits. Det totala antalet registrerade hundar var 858 984.

Alla hundar som bor i Sverige ska registreras i Jordbruksverkets centrala hundregister, det är alltså inte en valfri registrering.

Boxrar i andra världskriget

Under andra världskriget användes boxrar av de allierade som vakthundar, attackhundar och budbärare. De utförde alla dessa uppgifter mycket väl eftersom boxrar är uthålliga, energirika och har en naturlig skepsis mot främlingar.

När kriget var över var det många soldater från USA som blivit så fästa vid sina boxrar i Europa att de inte villa lämna kvar dem utan tog med dem hem, där de forna militärhundarna fick leva som sällskapshundar.

Boxern hade börjat importeras till USA redan vid sekelskiftet 1800/1900 men det var inte förrän efter andra världskriget som den blev en vanlig hund i USA. Boxern erkändes som ras av American Kennel Club år 1904 och USA:s första boxer champion korades år 1915. Idag ligger boxern på tio-i-topp listan över de vanligaste hundarna i USA.

Bang Away

År 1949 vann boxern Bang Away titeln Best in Show på den prestigefyllda Westminster Kennel Club Dog Show, och fortsatte sedan med att vinna ytterligare 121 Best in Show över 6 års tid. Bang Away blev en mycket berömd hund som bland annat fick pryda omslaget på tidningen Life and Esquire. Bang Away hjälpte till att popularisera hundrasen Boxer i Nordamerika.

Westminster Kennel Club Dog Show är en ärorik hundutställning som hållits i New York varje år sedan 1877. Alla erkända hundraser får delta. Nu för tiden hålls Best in Show-delen av utställningen i Madison Square Garden och det tar två dagar att dedöma alla de tävlande hundarna.

Aortastenos hos boxer

Aortastenos innebär en förträngning av utflödet från vänster hjärtkammare, förbi aortaklaffe, som är så pass allvarlig att den orsakar problem. Kallas även för aortaklaffsstenos.

Hundrasen boxer har en ökad benägenhet för aortastenos. Anledningen tros vara hur aortaklaffen är utformad. Både honor och hannar påverkas i lika hög uträckning.

De exakta mekanismerna bakom aortastenos hos boxern är ännu okända, men tillståndet tros vara en komplex ärftlig sjukdom som involverar flera olika gener. En hund kan bära på anlag för aortastenos utan att uppvisa några kliniska symptom. Bland de boxrar som uppvisar symptom varierar symptomen från milda symptom till mycket allvarliga.

Hur vanligt är det med aortastenos hos hundrasen boxer?

Det är osäkert hur pass vanligt aortastenos är hos hundrasen boxer, särskilt med tanke på att vissa drabbade hundar bara uppvisar milda symptom eller inga märkbara symptom alls.

Vad vi vet är att aortastenos är ett av de vanligaste hjärtfelen hos boxrar. En italiensk studie1 som publicerades år 2011 bekräftade att hundrasen boxer har en förhöjd risk för aortastenos, med en odds ratio på 9,4. En äldre studie2 genomförd i Kalifornien, USA kom fram till oddsration 8,6. Denna studie publicerades år 1994.

Ärftlighet

Exakt hur den förhöjda risken för aortastenos ärvs är ännu oklart och ärftlighetsmönstret misstänks vara komplicerat och involvera flera gener. Det finns inte ens några klara bevis för att den ökade benägenheten är ärftlig, men det vore märkligt om rasen boxer hade en så pass förhöjd prevalens utan att det fanns någon ärftlig komponent.

Studier på andra hundraser har gett en komplex och svårtolkad bild. Hos Newfoundlands anses aortastenos vara ett drag som ärvs dominant, medan det hos Golden retrievers verkar vara ett recessivt drag.

Vad är aortastenos?

Aortastenos är ett tillstånd där ett av de hjärtvalv som kontrollerar blodflödet från den vänstra kammaren till aortan är smalare än vad det ska vara. Aortan är en stor artär som för ut blod till resten av kroppen, så det är mycket viktigt att tillräckligt med blod når aortan.

Om avsmalningen är allvarlig kan det ökade motståndet gör att den vänstra kammaren förstoras och att muskelväggen skadas.

Exempel på symptom

  • Svimning
  • Muskelsvaghet
  • Svårigheter med motion och annan fysisk ansträngning
  • Andningssvårigheter
  • Hosta
  • Utmattning
  • Bröstsmärtor (angina)
  • Blåsljud på hjärtat

Allvarliga former av aortastenos kan göra att hunden avlider.

Diagnos

Eftersom flera olika tillstånd, inklusive olika hjärtsjukdomar, kan orsaka samma symptombild som aortastenos kan veterinären behöva genomföra ett echocardiogram i kombination med dopplerteknik för att avgöra exakt vilket problem det rör sig om.

Hur påverkas hunden?

Hur hunden påverkas av aortastenos beror på om det rör sig om mild, mellansvår eller allvarlig aortastenos.

Hundar med mild aortastenos kan ha inga eller få symptom och leva en normal livslängd för boxrar.

Mellansvår och allvarlig aortastenos kan däremot påverka hundens livskvalité och livslängd markant. Det kan bli svårt för hunden att vara fysiskt aktiv och den kan drabbas av muskelsvaghet, bröstsmärtor, svimningar, med mera.

Om vätska ansamlas i de vener som transporterar blod genom lungorna ökar trycket i blodkärlen, vilket pressar vätska in i lungorna och minskar syretransporten till abnormalt låga nivåer. Detta kan göra att hunden andas snabbare än normalt eller får svårt att andas.

Aortastenos kan leda till komplikationer i form av arytmi och hjärtsvikt, och infektioner kan uppträda i hjärtats inre (endocarditis). Infektionerna beror på att transporten av blod från ena kammaren till andra kammaren i hjärtat inte längre äger rum som den ska och bakterier får en chans att infiltrera hjärtat.

Hos boxern är aortastenos ofta ett tillstånd som utvecklas gradvis. Om en boxer med aortastenos har hunnit nå ung vuxenålder utan att utveckla allvarliga skador på hjärtat är det dock troligt att den inte kommer att drabbas av markant sänkt livskvalité på grund av aortastenos under sin livstid.

Diagnos

Aortastenos brukar inte gå att diagnostisera hos nyfödda valpar, utan diagnosen kommer först senare i livet.

Ett vanligt symptom på aortastenos är blåsljud, men blåsljud kan orsakas av många olika anledningar och innebär därför inte automatiskt att det rör sig om just aortastenos. För att ställa en definitiv diagnos kan veterinären behöva genomföra en ekokardiografi i kombination med dopplerteknik. En ekokardiografi är en ultraljudsbaserad undersökningsmetod som skapar en avbildning av hjärtat i olika vyer som kan sparas som stillbilder eller rörliga sekvenser. I kombination med dopplerteknik går det att visualisera blodflödet i hjärtat med färgkodning, så att man ser både flödets riktning och hastighet.

Andra exempel på undersökningsmetoder som kan användas vid undersökning av misstänkt aortastenos är ECG, blodtester och röntgen av brösthålan.

Behandling

Vid allvarlig aortastenos kan kirurgisk behandling vara motiverad. Vid medelsvår aortastenos brukar riskerna med hjärtkirurgi inte överväga den potentiella nyttan med behandlingen.

Kirurgisk behandling ska helst genomföras innan hunden hunnit bli sex månader gammal, eftersom tidig kirurgi ökar chansen för att behandlingen ska lyckas.

Ett alternativ till hjärtkirurgi hos hundar med aortastenos är att man använder sig av medicinsk behandling för att mildra de olika symptom som uppkommer. Man kan till exempel ge hunden medicin som motverkar arytmier. Om hjärtat börjar öka i storlek (efter att det har nått normal storlek hos hunden) finns det mediciner som kan ges för att sänka tillväxttakten.

Rekommenderad läsning

  • Bussadori C, Pradelli D, Borgarelli M, Chiavegato D, D’Agnolo G, Menegazzo L, Migliorini F, Santilli R, Zani A and Quintavalla C (2009) Congenital heart disease in boxer dogs: results of 6 years of breed screening. Veterinary Journal 181: 187–92
  • Kienle RD, Thomas WP and Pion PD (1994) The natural clinical history of canine congenital subaortic stenosis. Journal of Veterinary Internal Medicine 8: 423–431
  • Kvart C, French AT, Fuentes VL, Häggström J, McEwan JD and Schober KE (1998) Analysis of murmur intensity, duration and frequency components in dogs with aortic stenosis. Journal of Small Animal Practice 39: 318–324
  • Muir GD, Panciera DL, Fowler JD, Bharadwaj BB and Burrows P (1989) Medical and surgical management of aortic stenosis in a dog. The Canadian Veterinary Journal 30: 894–6
  • Oliveira P, Domenech O, Silva J, Vannini S, Bussadori R and Bussadori C (2011) Retrospective Review of Congenital Heart Disease in 976 Dogs. Journal of Veterinary Internal Medicine 25: 477–483
  • Quintavalla C, Guazzetti S, Mavropoulou A and Bussadori C (2010) Aorto-septal angle in Boxer dogs with subaortic stenosis: an echocardiographic study. Veterinary Journal 185: 332–7

1Oliveira P, Domenech O, Silva J, Vannini S, Bussadori R and Bussadori C (2011) Retrospective Review of Congenital Heart Disease in 976 Dogs. Journal of Veterinary Internal Medicine 25: 477–483

2Kienle RD, Thomas WP and Pion PD (1994) The natural clinical history of canine congenital subaortic stenosis. Journal of Veterinary Internal Medicine 8: 423–431

Boxerkolit

Kolit (colitis) betyder inflammation i tjocktarmen. Den typ av kolit som boxern har en ökad benägenhet för är histiocytisk ulcerös kolit. Att den är histiocytisk innebär att den har att göra med en abnorm ökning av antalet histiocyter. Histiocyter är en slags vita blodkroppar som ingår i kroppens immunförsvar. Boxerkolit är alltså en autoimmun sjukdom.

Att sjukdomen är ulcerös innebär att det bildas sår. Hos en hund med boxerkolit bildas såren på tjocktarmen insida. Exakt hur sjukdomen uppkommer är fortfarande oklart. Eftersom den är så vanlig hos boxrar kan vi utgå ifrån att det finns en ärftlig komponent, men mycket tyder på att ytterligare faktorer krävs för att hunden ska insjukna. Det är troligt att någon viss infektion kan trigga ett insjuknande i boxerkolit hos hundar som är genetiskt predisponerade.

Boxerkolit drabbar framförallt unga boxrar, vanligen sådana som inte har fyllt 2 år.

Symptom

  • Diarré
  • Blodig diarré
  • Slemig diarré
  • Hunden behöver bajsa ofta
  • Hunden upplever att den behöver bajsa och indikerar att den behöver gå ut, men sedan är det inte säkert att någon avföring produceras.
  • Viktnedgång
  • Hunden blir allmänt svag och håglös

Diagnos

Diarré hos en hund kan orsakas av en lång rad olika orsaker, så veterinären kommer att behöva utseluta dem steg för steg innan diagnosen boxerkolitis kan ges. Detta innebär att det ofta dröjer innan hunden får sin slutliga diagnos. Veterinären måste till exempel kontrollera att diarrén inte beror på bakterier, virus, parasiter, polyper, någon allergi / överkänslighet, eller att hunden ätit något olämpligt.

Det är troligt att veterinären tar avföringsprov. Hunden kan också behöva röntgas och genomgå en kolonoskopi med biopsi.

Hos hundar med boxerkolit är det vanligt att kolonoskopin avslöjar små röda sår i tjocktarmen, tjocka slemveck och områden där vävnaden granulerats på grund av inflammationen. Hos vissa hundar förekommer större sår och det kan också hända att tjocktarmen är smalare än vad den ska vara.

Behandling

Eftersom de bakomliggande orsakerna fortfarande är okända är det svårt att behandla boxerkolitis. Ofta kan man behöva prova flera olika behandlingsmetoder innan man hittar vad som fungerar för den individuella hunden. En vanligt första behandling är att ändra kosten så att den innehåller mer av en viss sorts fibrer som delvis fermenteras i hundens matsmältningskanal.

En annan behandling är att ge hunden inflammationsdämpande medicin. Inflammationsdämpande medicin är dock förknippad med vissa allvarliga biverkningar, så det är viktigt att väga fördelarna mot nackdelarna – särskilt om hunden behöver behandlas under lång tid.

I vissa fall har antibiotikabehandling haft en positiv inverkan på boxerkolitis.

Det är viktigt att hålla kolla på sin hund så att diarrérna inte gör att den drabbas av vätskebrist eller näringsbrist, eller att salter och andra mineraler i kroppen hamnar i obalans. Det är också viktigt att ordna så att hunden har möjighet att gå ut själv eller får bajsa på en godkänd plats inomhus, så att den inte behöver gå och försöka hålla sig eller må dåligt över att den misslyckades och bajsade på mattan. Alla hundägare som själva någon gång åkt på en rejäl magsjuka med diarré kan nog sätta sig in i hur hunden mår och att det gäller att ha nära till ”toaletten” dygnet runt.

Boxer-kardiomyopati

Kardiomyopati är en samlingsbeteckning för sjukdomar i hjärtmuskeln som gör det svårt för hjärtat att pumpa blod och kan orsaka hjärtsvikt.

Den sorts kardiomyopati som är så pass vanlig hos boxrar att den brukar kallas för boxer-kardiomyopati är en arytmisk kardiomyopati som drabbar högra hjärtkammaren. På engelska kallas tillståndet ARVC, vilket är en akronym för Arrhythmogenic Right Ventricular Cardiomyopathy.

Hos vissa boxrar är kardiomyopatin inte begränsad till den högra kammaren utan påverkar också den vänstra. Det finns även exempel på boxrar där endast den vänstra kammaren drabbats.

Värt att tänka på är att vissa boxrar har en dold form av boxer-kardiomyopati och uppvisar inte några symptom alls i vardagslivet. Om man genomför en ECG-undersökning går det dock att se att hjärtat inte fungerar som det ska. Den dolda formen kan senare förvärras och hunden kan börja uppvisa symptom. Det förekommer också att boxrar dör plöstligt av akut hjärtfel utan att ha uppvisat några tidigare symptom, såsom svaghet, svimningar, etc.

Hur pass snabbt boxer-kardiomyopati förvärras hos en hund är högst individuellt och det finns boxrar som levt i många år efter att de diagnosticerats med boxer-kardiomyopati, och sedan dött av någon helt annan orsak.

Exempel på symptom på boxer-kardiomyopati

  • Svaghet
  • Letargi
  • Svimning. Ofta kvicknar hunden till av sig självt inom 5 minuter och verkar vara helt återställd.
  • Hunden kollapsar och blir plötsligt väldigt svag och tappar balansen, men förlorar inte medvetandet. Ofta kvicknar hunden till av sig självt inom 5 minuter och verkar vara helt återställd.
  • Hjärtsvikt kan skapa vätskeansamlingar i kroppen, till exempel svullen mage och vätska i och kring lungorna. När lungorna påverkas kan det ge symptom som hosta och andningssvårigheter.
  • Hjärtstillestånd

Sjukdomen kan orsaka hundens död. I vissa fall avlider boxern plötsligt utan att ha uppvisat några symptom innan.

Vad är boxer-kardiomyopati?

Hos en boxer som drabbats av boxer-kardiomyopati har normal muskelvävnad i hjärtat ersatts av fibrös vävnad eller fettvävnad. Detta stör hjärtats elektriska system, vilket leder till ojämna hjärtslag (arytmi).

Första stadiet av boxer-kardiomyopati kallas för VPC (ventricular premature complexes). I takt med att sjukdomen fortskrider kan VPC övergå i ventrikulär takykardi (hjärtrusning), vilket innebär att hjärtat slår abnormt snabbt. Takykardi räknas som en arytmi (hjärtrytmrubbning), oavsett om hjärtslagen slår regelbundet eller oregelbundet.Vid hjärtrusning kan hundens hjärta slå extremt hastigt, i vissa fall över 300 slag per minut. Detta är ett mycket farligt tillstånd som kan ha dödlig utgång. Ett symptom på hjärtrusning är att hunden svimmar.

I takt med att muskelvävnad i hundens hjärta ersätts av annan vävnad försvagas hjärtat, och det kan också bli förstorat. Hjärtat kan inte arbeta lika effektivt som tidigare, vilket innebär att blodflödet inte blir så starkt som det ska vara. Detta kan göra hunden svag och trött, och den kan kollapsa.

När hjärtat inte pumpar ut blod tillräckligt kraftfullt innebär det att mer blod stannar kvar i hjärtat. Om trycket blir för högt kan vatten tvingas ut ur blodkärlen. Hunden drabbas av hjärtsvikt, vilket kan ha dödlig utgång.

Kontroller

DNA-test

Boxer-kardiomyopati är genetiskt betingad och anlagen för boxer-kardiomyopati går att upptäcka vid genetisk testning. Man samlar in DNA från insidan av hundens kind med en tops och skickar till något av de laboratorier som utför denna typ av test.

Tyvärr finns det än så länge inte något test som är 100% säkerhet. Det finns en viss risk för att det besked man får är felaktigt.

Holtermonitor

En holtermonitor är ungefär lika stor som en kortlek och används för att mäta och lagra information om hundens ECG under ett till fyra dygn. Elektroder fästs på hundens bröst som skickar information till monitorn, och en särskild väst används för att elektroderna inte ska råka fara av eller slitas bort av hunden. De flesta boxrar störs inte nämnvärt av att bära en holtermonitor, men som alltid finns det förstås individuella variationer.

Genom att en gång per år låta undersöka sin boxer med en holtermonitor kan man upptäcka boxer-kardiomyopati på ett tidigt stadium. Vanligen börjar man inte kontrollera hunden förrän den har fyllt 3 år.

Behandling

Den vanligaste behandlingen är medicinsk behandling. Det finns mediciner som kan motverka arytmin, bland annat sådana där den aktiva ingrediensen är sotalol.

Hunden kan också behöva behandling mot de olika symptomen, till exempel vätskeansamlingar i kroppen.

Det pågår studier kring om en bättre balans mellan omega-3 och omega-6 fettsyror i kosten kan minska symptomen hos hundar med boxer-kardiomyopati.

En veterinär, gärna en kardiolog, kan ge dig mer information om vilka behandlingsmöjligheter som står till buds.

Molosserhundar

Molosserhundar är vanligen kraftiga hundar med en förhållandevis kort och muskulös nacke och kort och bred nos. Öronen brukar vara hängande.

Om vi går riktigt långt tillbaka så levde boxerns förfäder troligen i Centralasien, inklusive Himalayaområdet. De uppstod för ungefär 8 000 år sedan och spreds sedan både öster ut mot Kina och söder ut mot Indien och Mellanöstern. För cirka 6 000 år sedan hade dessa stora hundar nått Medelhavsområdet och levde bland annat i Egypten, Grekland och vad som idag är Turkiet.

Mollosernas utveckling och utbredning

Molossia

Namnet molosser kommer från Molossia, en region i det gamla Epirus där stora hundar användes som vallhundar. (Epirus låg i gränstrakten mellan dagens Grekland och Albanien.) Under antiken beboddes Epirus av flera grekiska stammar, inklusive en stam som hette just Molosserna. Det molossiska kungahuset såg sig som ättlingar till Akilles son Neoptolemus och Neoptolemus konkubin Andromache, som ska ha sökt sig till Epirus efter Trojas fall (cirka år 1180 f. Kr). Neoptolemus och Andromache fick sonen Molossos, som blev molosserfolkets anfader.

Molosserna var ett sjöfarande folk och de tog med sig sina stora hundar ombord. Vissa av dem parade sig med lokala hundar i Asien och Nordafrika, och där utvecklades över tid molosserhundar som var anpassade efter de förhållanden som rådde lokalt.

Assyrien

I Assyren användes molosserhundar framförallt som jakthundar, skyddshundar och militärhundar. Vid arkeologiska utgrävningar av Ashurbanipalpalatset hittades bilder som visar hur stora hundar fäller vildhästar och åsnor. Dessa bilder är från det sjunde århundradet innan vår tideräkning.

Egyptierna importerade molosserhundar från Assyren.

Persien

Xerxes I av Persien, som regerade 486 – 465 f Kr, tog med sig stora molosserhundar som krigshundar i sin armé.

Babylonien

Vi vet att molosserhundar förekom i Babylonien, tack vare bevarade noteringar i kilskrift från det fjärde århundradet före Kristus. Vi kan också se en stor mastiffliknande hund avbildad på ett föremål av lera som hittades vid utgrävningar i den arkeologiska sajten Borsippa i Babylonprovinsen i Irak. Denna hund är kraftigt byggt och har en mankhöjd på cirka 90 cm.

Egyptierna importerade molosserhundar från Babylonien.

Alexander den store av Makedonien

Alexander den stores mamma Olympias tillhörde molosserfolket; hon var dotter till molosserkungen Neoptolemus I. Hennes son Alexander den Store av Makedonien, som regerade 336–323 f.Kr, importerade asiatiska molosserhundar från Assyrien (nuvarande Irak) till Makedonoien, där han lät para de importerade hundarna med utvalda makedoniska hundar.

Antika Rom

I det antika Rom användes molosserhundar som både vallhundar, vakthundar, jakthundar, militärhundar och kamphundar. I amfiteatern i Rom förekom tävlingar där molosserhundar och lejon hetsades att slåss mot varandra. På landsbygden var molosserhundarna viktiga vallhundar, och de är förfäder till många av de vallhundar och bergshundar som idag lever i Italien.

Alanerna

Alanerna var ett nomadfolk av indoiranskt ursprung. I grekiska och romerska källor börjar de omnämnas under århundradet före Kristi födelse. Alanerna hade med sig molosserhundar under sina vandringar och använde dem som vakthundar, kamphundar och jakthundar. Alanerna hade dock inte bara molosserhundar utan även slanka vinthundar. Molosserhundar och vinthundar användes i kombination för att jaga stora byten som björn, visen och uroxe.

Under folkvandringstiden spred sig alanerna till Nordafrika och Sydeuropa, inklusive de områden som idag är Portugal, Spanien, Italien och Frankrike och med sig hade de sina hundar.

Dagens alano español är en hundras från Baskien som fått sitt namn efter alanerna. I trakten har stridshundar och jaktmastiffer under lång tid kallats för alano eller alaunt, och denna typ av hundar fanns kvar i Baskien långt in på 1900-talet. På 1980-talet förklarade den spanska kennelklubben rasen som utdöd, men ungefär samtidigt upptäckts en kvarvarande population i Las Encartaciones i västra Baskien och ett arbete med att rädda rasen sjösattes. År 2004 erkändes alano español av den spanska kennelklubben, men den är fortfarande inte erkänd av FCI.

Brittiska öarna

Det var förmodligen alanska molosser som anlände till de brittiska öarna och blev stamfäder för brittiska molosserraser som den Engelska mastiffen och Engelska bulldoggen. Värt att nämna i sammanhanget är också Alpmastiffen, som inte bara är anfader till Sankt Sanktbernhardshundarna utan även har bidragit med genetiskt material till dagens moderna Engelska mastiff.

Dagens molosserhundar

Här är exempel på hundraser som precis som boxern ingår i molossergruppen:

Aidi
Alano Español
American Bulldog
American Pit Bull Terrier
American Staffordshire Terrier
Anatolian Shepherd Dog
Appenzeller Mountain Dog
Bernese Mountain Dog
Broholmer
Bullterrier
Bulldog
Bullmastiff
Bully Kutta
Ca de Bou
Cane Corso Italiano
Cão Fila de São Miguel
Castro Laboreiro Dog
Caucasian Shepherd Dog
Central Asia Shepherd Dog
Cimarrón Uruguayo
Dogo Argentino
Dogue de Bordeaux
English Mastiff
Entlebucher Mountain Dog
Estrela Mountain Dog
Fila Brasileiro
Great Dane
Great Pyrenees
Greater Swiss Mountain Dog
Gull Terr
Hovawart
Kangal Dog
Karst Shepherd Dog
Komondor
Lakota Mastino
Landseer
Leonberger
Miniature Bull Terrier
Moscow Watchdog
Neapolitan Mastiff
Newfoundland
Pyrenean Mastiff
Rafeiro do Alentejo
Rottweiler
Saint Bernard
Shar Pei
Spanish Mastiff
Staffordshire Bull Terrier
Tibetan Mastiff
Tosa Inu
Yugoslavian Shepherd Dog

Det finns också flera små hundar som vi kanske inte tänker på som molosser eftersom de är så små, men som faktiskt har samma ursprung som boxern, newfoundlandshunden och alla de andra stora molosserna. Exempel på sådana raser är mopsen, bostonterriern, olde boston bulldogge och fransk bulldog.

© 2024 Boxer